Bygget

Efter att vi i bryggföreningen renoverat den fasta Västeruddsbryggan sommaren 2002 pratade vi löst om ”vad blir nästa projekt”. En bastu var på tapeten men jag (Håkan Gullberg) var den som tog tag i saken och efter en simtur runt Västerudd hittade jag platsen där bastun ligger idag.

Tyvärr finns det bara en enda bild av hur det såg ut där då. Det låg flera stora stenar där och det såg omöjligt ut att få till en bastu på platsen. Vi tänkte först lägga den ca 10 meter uppåt i terrängen men jag började putta på stenarna i strandkanten och rulla bort dem. Sedan vart det höst.

2003 fortsatte grundarbeten och golvbjälklaget tog form men utan bygglov. Efter en del diskussion med GTFF så beslöt vi ansöka om ett. Bygglovsansökan lämnades in hösten 2003 och beviljades. Bygglovsritningarna gjordes av Henrik Frondell och hjälpte till så att vi fick bygglovet. Efter det satte bygget fart på allvar och pågick till 2005 då bastun premiär invigdes officiellt den 6 augusti 2005.

När bastun stod färdigbyggd låg utgifterna på lite över 100 000 kr. Men mycket av materialet har blivit skänkt av medlemmar och en stor del kunde jag och Bengt rädda ifrån diverse rivningsjobb vi gjorde vid den tiden. Reglar ifrån Luma fabriken i Hammarby sjöstad och mycket ifrån ett kontor i Årsta partihallar t.ex. Kostnaden hade annars enbart för materialet förmodligen varit det dubbla.
Fasaden är lockpanel av vankantade brädor i gran fällda och sågade här på Muskö av bröderna Eriksson på norra strax innan de gick i pension.

Saxat ur nyhetsbrev nr 4 maj 2004.

”Sen kanske det allra bästa levererades för 2 veckor sedan. Bröderna Eriksson hemmahörande på ön och de som fällt en del på området i vinter, kom med de vankantade granbrädorna till fasaden. Den bredaste är ca 35 cm! När jag var uppe och betalade dem så sa Gösta att nu var det slut jobbat för deras del. Dom är 75 år och nu är det slut med alla extrajobb. Så det är nästan kulturhistoria som kommer vara vår fasad, och virket är hugget och sågat på Muskö. ”

Sedan är bastun struken med järnvitriol för att se gammal ut direkt. Invändigt är väggarna och taket under panelen klätt med en reflekterande och isolerande aluminiumfolie som heter Thermoreflekt. Golvet under lavarna är byggt snett upp mot den bakre väggen för att luften ska cirkulera lättare och få bort onödig volym, allt för att uppvärmingen ska vara så snabb som möjligt.

Inomhus är taket brutet i sidorna för att försöka efterlikna en kajuta. Därav propellern och ratten. Lavarna är extra breda så man slipper få någons stortå i ändan. Propellern är skänkt av Christer Brunzell och kommer ifrån Musköbasen. Två rosettventiler i mässing på den bakre väggen förstärker ytterligare det marina temat.

Volymen är ganska exakt 20 m3 invändigt, omklädningsrummet oräknat.

Plastmattan i golvet är lagd av ett proffs i bekantskapskretsen och har inbyggt halkskydd. Golvet lutar rätt kraftigt inåt mot golvbrunnen så det inte ska finnas något stående vatten alls. Bastukaminen står på en aluminium platta som isolerar mot golvet och de korrugerade plåtarna på sidan oxo i aluminium skyddar väggarna mot värmen.

Yttertaket är exakt lika långt som den limträbalk vi fick till skänks av en kompis till mig. Balken är 6,37 meter lång och det måttet råkade vara en jämn multipel av bredden på de takpannor vi köpte in senare. Ytan på bastun är 4 x 4 meter så taket sticker ut exakt 118 cm på varje gavel. Perfekt för ett vedförråd på baksidan.

Bjälklaget är i tryckt virke och undersidan är klädd med vattenbeständig marinplywood/formplya och isoleringen i golvet är frigolit.

2006, Anslutningen till sommarvattnet.

2007, Den första bastukaminen blev utbytt till en gjord i rostfritt och levererad av Ösmo Smide. Det sitter ett tryckkärl på den högra sidan och tanken var att det skulle generera ånga tillräckligt för att driva en ångvissla på utsidan. Men tyvärr blev värmeöverföringen för dålig så det gick inte. Då skulle man kunna stått vid ratten och styra och dra i ett snöre och hälsa på passerande fartyg. Ångvisslan har jag men den kräver ca 2 kg tryck för att drivas. Kostnaden för det extra äventyret med den misslyckade ångvisslan är 6000 kronor men det har inte drabbat bastuföreningen alls. Den har jag och Dan Ekberg delat på.

2008, Strandskoningen med sprängsten kom till på våren.

2009, Det stora ankaret snöt vi framför näsan på någon admiral på Musköbasen som skulle ha det i sin trädgård.

2014, Skorstenen blev utbytt på sommaren och sotaren i Haninge godkände bastun efter smärre justeringar som Voitto och Pelle fixade. Det var några taksteg som fattades och för lite luftspalt mellan skorstenen och panel i taket.

2015, Bastulavarna blev inoljade för första gången tack vare Åke.

2020, Ny bastukamin en Stoveman 20 ifrån Bastuspecailisten

Vi som byggde var Håkan Gullberg, Bengt Lidén och Jukka Wallenius med benäget bistånd av Pelle Östenius. Stort tack oxo till Dan Ekberg som höll koll på alla kvitton och inbetalningar. Plus ett stort stöd och dagsverken av ett flertal grannar på området. Ingen nämnd ingen glömd!