Markavvattning

Antagna på styrelsemötet den 2015-09-15 och justerade 2015-12-01

Riktlinjer för vattenverksamheten inom Guldboda 2:1

Det övergripande målet med vattenverksamheten inom Guldbodaområdet är att få till stånd en tillfredställande markavvattning att begränsa grumling av vattenflödet vid utloppen i havet och att förhindra förorening av dagvattnet.

Genom att följa Naturvårdsverkets anvisningar och den dagvattenstrategi Haninge kommun har fastställt, bör det finnas goda förutsättningar att nå vårt mål.

1 Befintliga diken* ska underhållas genom rensning så att markavvattningen fungerar.

2 Rensningen ska planeras i förväg för att minska negativ miljöpåverkan. Den s k försiktighetsprincipen enligt kap 2 i Miljöbalken ska tillämpas.

3 Rensning av öppna och täckta diken ska endast ske när markavvattningen inte fungerar. Det är inte alltid som hela dikessträckor behöver rensas. Ibland kan sedimentbankar eller vegetationsbestånd skapa trösklar som ställer till problem. Då kan det räcka med punktinsatser mot de dämmande föremålen för att avrinningen ska fungera. Om en längre sträcka ändå behöver rensas är det lämpligt att inte rensa hela diket på samma gång. Genom att i stället rensa i sektioner under ett antal år minskas den negativa påverkan som t ex ökad grumlighet innebär.

4 Det är ofta positivt om rensning kan utföras på annat sätt än med en vanlig grävskopa. Med en grävskopa kan det vara svårt att avgöra var gränsen mellan lösa avlagringar och fast botten går. Risken är därför stor att det rensas till överdjup och att värdefulla sten-, grus- och sandbottnar grävs upp. För att upprätthålla en tillräcklig flödeskapacitet behöver i allmänhet inte bottenmaterialet rensas. Det räcker att man håller efter vegetationen. Med hänsyn till vattenmiljön är det oftast bättre att slå eller klippa av vegetationen än att gräva bort den.

5 Av praktiska skäl och för att få så liten grumling som möjligt bör rensningen normalt utföras under lågvattenperioder.

6 Alltför branta dikeskanter leder ofta till erosion, ras och ökad grumlighet. Det ökar rensningsbehovet. Det kan därför vara lämpligt att fasa av kanterna så att släntlutningen inte blir brantare än högst 1:1,5-2 (höjd:längd). Då underlättas också etableringen av gräs och örter, vars rötter stabiliserar dikeskanten och ytterligare minskar erosion och grumlighet.

7 För att minska den grumlighet som kan uppstå vid ihållande regn och snösmältning kan slamgropar anläggas.

8 Igensatta täckdiken ska rensas genom spolning/slamsugning för att säkra ett tillfredställande vattenflöde.

9 Förorening av dagvattnet ska förhindras genom att samtliga fastighetsägare har godkända infiltrationsanläggningar för gråvatten och godkänd hantering av sitt avlopp. GTFF har inga egna källor som kan åsamka förorening. Vattenprov skall tas om det finns misstanke om föroreningar av dagvattnet.

Texten är i huvudsak hämtad ur Naturvårdsverkets handbok 2009:5 ”Markavvattning och rensning” och från Haninge kommuns hemsida för dagvattenstrategi

*) Om ett dike inte rensats på mycket lång tid kan det på grund av detta uppstått ett nytt naturtillstånd. I sådant fall kan det behövas tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra rensningen. I tveksamma fall bör samråd ske med Länsstyrelsen.