FRIDLYSTA ARTER
Tänk på att vilt växande orkidéer som Adam och Eva, backsippa, blåsippa, gullviva och liljekonvalj tillhör de fridlysta blommorna och är förbjudna att plocka. Även hasselsnok, huggorm, kopparorm och grodor är fridlysta arter. För en komplett lista på alla fridlysta arter se Naturvårdsverkets hemsida.
https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Djur-och-vaxter/Fridlysta-arter/
FÅGEHOLKAR
Föreningen stöder uppsättningen av holkar på den egna tomten. För de som vill sätta ut egentillverkade holkar på allmän mark kan föreningen tänka sig att stå för materialkostnader. Större holkar för sjöfågel som Skrak och Knipa ska vara byggda enligt specificerade mått. Ta kontakt med din kvartermästare för diskussion om placering, uppsättning och kostnad. Tänk även på att fladdermössen behöver holkar.
BÄVER
Sedan mer än 4 år har vi fått sällskap av en bäver i Gullbodasjön. Trevligt och kul tycker vissa medan en del tycker den går för hårt åt björkar och andra lövträd intill sjön. Försök pågår att sätta upp skydd på stammarna på de träd närmast sjön för att förhindra att alla på sikt fälls av bävern.
INVAVSIVA ARTER
En förteckning över invasiva arter hittar du på Artportalen, och via den kan du också rapportera dina fynd:
- Jätteloka
Fritt växande Jätteloka ska förstöras så gott det går för att förhindra att den sprids. Den tillhör en av de invasiva arterna i Sverige som vi inte vill ha på vårt område. Rapportera ev. fynd till din kvartermästare.
”Status i Sverige
Växten förekommer i Sverige och har stor spridning. Den bekämpas lokalt. Jätteloka är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.
Hindra spridning av Jätteloka i svensk natur
Bekämpa arten metodiskt genom att ta bort fröställningar kontinuerligt under många år till dess att fröbanken i jorden är utarmad. Det är viktigt att se till att fröställningarna inte lämnas kvar i området. Andra metoder är rotkapning och uppgrävning som bör upprepas flera gånger per säsong. Det går också att kväva växten genom att täcka marken på våren. Hantera växtavfall och jord som kan innehålla frön så de inte sprids vidare.
Använd skyddskläder och glasögon, då du kan få hudskador av växtsaften. Effektivast är att bränna växtavfallet. Hör med din kommun om du får bränna trädgårdsavfall i egen regi eller om de tar emot växtmaterial för förbränning vid återvinningsstationerna. Endast i undantagsfall bör det komposteras. Blöt i så fall ner plantorna och lägg dem i en sluten plastpåse för att ruttna. Använd täckta komposter så att fragment inte kan blåsa iväg och bidra till nyetableringar.
Observera att markägarens tillstånd krävs om du vill göra åtgärder på annans mark!”
- Mink
Minken har på senare år etablerat sig i skärgården, och så även på Muskö. Minken är ett mårddjur från Nordamerika och beskrivs som ett av de de största hoten mot den biologiska mångfalden i skärgårdsmiljöer och framförallt mot markhäckande fåglar. Det uppskattas finnas mellan 500 – 1000 minkar i närområdet.
I hopp om att kunna medverka till att reducera minkpopulationen i Guldbodaområdet inhandlade GTFF under våren 2024 minkfällor (8 st) att låna ut. Fällorna är så kallade slagfällor ”IHJÄL”. De är godkända av Naturvårdsverket och lämpliga för ändamålet. De är enligt uppgift effektiva och humana, och ska placeras på marken i enlighet med gällande regler och bestämmelser.
Mer information om fällorna finns i följande länk:
https://www.naturvardsverket.se/4ac43a/globalassets/media/dokument/beslut/fangstredskap/s-012.pdf
Tanken är att fällorna ska cirkulera och att de skiftas i samband med vår- och höststädning. Därmed kommer fler boende som önskar pröva minkfällorna ges möjlighet. I följande dokument delas tips och länkar kring hantering av fällor vid jakt av mink.
- Parkslide
Även parkslide klassas som invasiv och utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. Den är en flerårig storvuxen ört som sprids med rötter och stamdelar. Parkslide har visat sig svår att bekämpa eftersom den lagrar näring på stort djup och därför kan återetablera sig även om vegetationen ovan jord och ytliga rötter tagits bort. Den har visat hög tolerans för kemiska bekämpningsmedel, och har också förmågan att reagera på bekämpningsförsök genom att skjuta rotskott upp till sju meter från huvudplantan.
Under 2024 har representanter för Vägföreningen inlett ett arbete för att bekämpa det bestånd med parkslide som växer längs med vägen på höger sida, strax efter sopcontainern vid södra infarten. Området har märkts upp med skyltar. Metoden som valts är att klippa beståndet, övervaka området och löpande ta bort eventuella nya skott som kommer upp under växtsäsongen. Växtavfallet samlas in i säckar och lämnas in enligt gällande riktlinjer. Därefter kommer hela området att täckas med markduk.
Eftersom parkslide är svår att bekämpa, kan det vara viktigare att inte sprida parksliden till nya platser än att bekämpa den. Vid bekämpning av parkslide och övriga invasiva arter hänvisas till metodkatalogen från Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten: